Som de flesta vet har jag un petit grej med Skittles. Jag har två små påsar som jag packade ner (sparade från den irländska ransonen), och en tredje som jag köpte (ÅH, LYCKA!) på ishallen i lördags när vi tittade på hockey. Jag grät en skvätt inombords när det enda stället jag sett sälja Skittles var där. Funderade på att tömma automaten på de fantastiska sötsakerna, men jag gjorde inte det. Köpte en som jag inte ens öppnat än, eftersom jag inte visste när nästa gång kunde vara. Så jag har tre påsar just nu, tre fina, små, små påsar.
Så idag, när jag efter ett besök på IKEA (fjärde gången gillt...) följde med Ellen (min standardkurskamrat och granne (kanske lite fel ord att använda, hon bor på residenset på sjätte våningen och jag på första...HAHA)) till Inno, mataffären i källaren på det stora varuhuset som ligger här. Och när jag står där, och passar hennes lilla kärra för att hon ska hämta köttfärs, sneglar jag på godishyllan och funderar på om jag ska köpa en påse cara-somethingsomething-bars för att de är så delkata. Men vad skådar då mitt öga om inte EN GIGANTISK PÅSE MED SKITTLES!! Mitt hjärta klappade, jag andades häftigt och ögonen tårades. Lyckan var total.
INSE HUR NÄRA JAG ÄR! Jag behöver aldrig mer gå utan Skittles! I alla fall inte när jag bor här, haha. Jag hade ingen att dela lyckan med, eftersom jag inte precis ville skrämma iväg min nya kompizzz med att le som ett fån och hoppa upp och ner i tjugosju minuter. Så jag sparade det inombords och släpper ut det här istället.
HURRA!!!!!!!
In other news:
Jag mår bra förutom en jävlig förkylning, är trött och borde egentligen gå och lägga mig. Är lite stressad över tanken att någon ska komma och städa NÅGONGÅNG under morgondagen hemma hos mig. Eftersom jag har konstigt schema 2.0 kommer de garanterat städa när jag är hemma. Och det måste vara i ordning här, annars städar de inte. Får de flytta ens prylar säger de aufwiederschnitzel och du sitter fast i din egen skit (bokstavligt talat, höhö). Så eftersom jag kom hem kvart i nio och har spenderat kvällen med att tvätta (hurra...) så måste jag alltså städa nu. Och gå upp tidigt imorgon trots att jag inte börjar förrän kvart över ett, eftersom jag inte vet när de kommer och städar och jag föredrar att vara påklädd om någon skulle klampa in. Ah, suck. Jag har i alla fall ätit lite tortellini, nästan svimmat i hissen (jag tror jag måste äta mer regelbundet och well, nyttigare, hehe...), tvättat, svarat på ett sviiiiingulligt mail från min lilla kusin i Stockholm, älskat livet och inte gjort läxan. Eller plockat undan. Tittar på House och bloggar istället. Inte okej någonstans. Nu ska jag skärpa mig. Men som sagt, detta är min ursäkt till att inte lägga ut bilderna idag (har inte efter-bilder, haha), men imorgon eller på onsdag. Imorgon är det trots allt Australian bar som gäller. Om mitt snoriga self orkar. Men YES!! Det ska vi nog klara av. Puss och godnatt!
Så idag, när jag efter ett besök på IKEA (fjärde gången gillt...) följde med Ellen (min standardkurskamrat och granne (kanske lite fel ord att använda, hon bor på residenset på sjätte våningen och jag på första...HAHA)) till Inno, mataffären i källaren på det stora varuhuset som ligger här. Och när jag står där, och passar hennes lilla kärra för att hon ska hämta köttfärs, sneglar jag på godishyllan och funderar på om jag ska köpa en påse cara-somethingsomething-bars för att de är så delkata. Men vad skådar då mitt öga om inte EN GIGANTISK PÅSE MED SKITTLES!! Mitt hjärta klappade, jag andades häftigt och ögonen tårades. Lyckan var total.
INSE HUR NÄRA JAG ÄR! Jag behöver aldrig mer gå utan Skittles! I alla fall inte när jag bor här, haha. Jag hade ingen att dela lyckan med, eftersom jag inte precis ville skrämma iväg min nya kompizzz med att le som ett fån och hoppa upp och ner i tjugosju minuter. Så jag sparade det inombords och släpper ut det här istället.
HURRA!!!!!!!
In other news:
Jag mår bra förutom en jävlig förkylning, är trött och borde egentligen gå och lägga mig. Är lite stressad över tanken att någon ska komma och städa NÅGONGÅNG under morgondagen hemma hos mig. Eftersom jag har konstigt schema 2.0 kommer de garanterat städa när jag är hemma. Och det måste vara i ordning här, annars städar de inte. Får de flytta ens prylar säger de aufwiederschnitzel och du sitter fast i din egen skit (bokstavligt talat, höhö). Så eftersom jag kom hem kvart i nio och har spenderat kvällen med att tvätta (hurra...) så måste jag alltså städa nu. Och gå upp tidigt imorgon trots att jag inte börjar förrän kvart över ett, eftersom jag inte vet när de kommer och städar och jag föredrar att vara påklädd om någon skulle klampa in. Ah, suck. Jag har i alla fall ätit lite tortellini, nästan svimmat i hissen (jag tror jag måste äta mer regelbundet och well, nyttigare, hehe...), tvättat, svarat på ett sviiiiingulligt mail från min lilla kusin i Stockholm, älskat livet och inte gjort läxan. Eller plockat undan. Tittar på House och bloggar istället. Inte okej någonstans. Nu ska jag skärpa mig. Men som sagt, detta är min ursäkt till att inte lägga ut bilderna idag (har inte efter-bilder, haha), men imorgon eller på onsdag. Imorgon är det trots allt Australian bar som gäller. Om mitt snoriga self orkar. Men YES!! Det ska vi nog klara av. Puss och godnatt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar