...

Min lärare bekräftade igår det jag känt på mig hela veckan. Jag ligger på en mycket låg nivå för denna kurs, som verkligen är mycket tuffare än jag trodde. Samma sekund som hon sa att jag kommer få det svårt denna termin, det är inte omöjligt, men jag måste jobba arslet av mig, fylldes jag med sån ångest att jag knappt visste vart jag skulle ta vägen. Att hon sedan passade på att berätta hur man skulle göra för att hoppa av gjorde inte hela saken bättre. Elin lättade på trycket igår eftermiddag, och efter det hade vi världens mysigaste kväll hos Cilla. Men nu sitter jag här och tittar på all kurslitteratur som jag måste beställa, känner pengarna flyga iväg och undrar om jag överhuvudtaget har det som krävs, eller om jag kanske bara borde kasta in handduken och ge upp redan nu och gräva ner mig någonstans. Jag hatar verkligen att ge upp, men just nu känns det som jag har glömt hur man gör när man kämpar.