2008-06-02

Embracing

Om 48 timmar så har jag tagit studenten. DETTA ÄR EFFIN' GALET. Istället för att plocka undan på mitt rum (här är så svinigt, jag borde verkligen städa) så sitter jag här och tuggar på en riskaka jag inte vill ha och tittar på vänner över internet.

Idag gick jag på stan i några timmar alldeles själv efter pappa och jag övningskört lite. Det är rätt underligt, för innan avskydde jag att göra någonting på egen hand, och nu på senare tid har jag bara konstaterat att det funkar så bra och jag trivs rätt bra med att göra såna saker som man gärna gör två på ensam. Haha, fan vad sorgligt det låter då. Men jag fick liksom sköta mig själv, gå och titta på precis det jag ville och köpa precis det jag ville, ingens åsikter om någonting och det var niiiice. Två killar stoppade mig på gågatan och pratade och ville att jag skulle säga vem som var längst. Den ena killen var säkert tjugo centimeter längre än den andra, och blev väldigt förolämpad när jag sa att han var rätt mycket längre. Helt random.

I alla fall så har jag massa grejer, och imorgon ska jag har värsta self-pampering-dag. Fast först måste jag städa. Buhu. Fast jag får skylla mig själv, jag menar, come on! Har haft hur mycket tid som helst på mig. Oh well, så är det ibland.

Tänkte precis skriva "och nu ska jag gå och lägga mig och bladibladibla" när jag insåg att nej, det ska jag inte alls. Jag vet inte riktigt vad det är, men jag vill inte alls gå och lägga mig. Är snorpigg samtidigt som jag är alldeles trött och jööösssssses. Tror det är lite student-ångest jag har. När man har längtat efter någonting så intensivt så länge så vill jag bara pausa tiden (alternativt få den att gå extremt långsamt, vad som funkar bäst liksom), bara för att njuta av det lite längre. Att ha det framför sig, att ha någonting så extremt roligt framför sig. Jag vet att tiden kommer att gå jättefort, och det ger mig lite ångest.

Jag måste nog embracea allt lite mer. Ja, det ska jag nog göra. Fast först ska jag försöka tömma mitt rum på lite stök.

(Hahaha, min pappa snarkar som en dåre i rummet intill, stackars mamma. Tjugo spänn på att hon inom en halvtimme kommer att komma ut i hallen och sucka djupt och lägga sig på soffan där uppe.)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar