Håhåjaja

Provet gick bra, jag överlevde. Hemfärden däremot var ett äventyr.

Bussen jag satt på var knökfull, och chauffören körde som en galning. Vi hann med två hållplatser innan någonting smällde och rök från högra däcket. Käck som busschauffören är, stannar han mitt i gatan och sätter på varningsblinkers, kliver av och ställer sig och tittar. Sedan går han in igen, lugnt och sansat när alla ser något förvirrade och vettskrämda ut (gubben bredvid mig med en randig bomullsmössa hoppade ack så högt vid smällen). Han säger bara "Ah, skitsamma, vi har tid att passa. " Och så körde vi vidare.

MAHAHAHA. Galna människor det finns. En mamma (lite latte-mamma-varning på henne, för övrigt...) började gapa och skrika och säga att bussen brann och "släpp ut mig för i helvete". Sedan lugnade hon sig.

Jaja, där ser man. Ikväll ska det grillas.