Ate a grape

04:10 ringde min väckarklocka, och innan klockan hunnit bli sex hann jag (vi) gråta en liten skvätt och pussa Elin hejdå på flygplatsen. Samtidigt som det ska bli skönt att få in lite vardag och lite rutiner igen så är det hemskt sorgligt när alla åker. Jag är dessutom rätt (väldigt) blödig av mig, så det har blivit en del tårar denna vecka. När man är en riktig vanemänniska som jag så saknar man rätt så mycket, jag kan liksom inte låta bli (puss). Jag passar på att bli förkyld nu innan min kurs börjar så jag har det avklarat, så jag fortsätter att knapra franska värktabletter (de ser ut som non stop, av någon anledning känns det lite suspekt), snyta näsan och ska nog sova en liten stund till. Ja, jo, det blir nog bäst så.


(För övrigt så var Paris alldeles awesome och stekhett. Köpte i alla fall finfina grejer, är miiicket nöjd!)