Jag tänkte egentligen skriva ett långt, långt inlägg och klaga på dagen; en sådan dag där det är alldeles för grått och alldeles för mörkt och alldeles för tungt för att överhuvudtaget fungera ordentligt.
Jag tänkte skriva att det var segt att gå upp efter fjärde natten i rad stannat uppe och gjort klart skoluppgifter som jag inte haft koncentrationsförmåga nog över för att göra dessa klara någorlunda snabbt och effektivt.
Men sedan kom jag fram till att det inte fanns vidare mycket att klaga på trots allt. Vissa dagar är bara gråa, deal with it. Visst, jag missade bussen, men jag hann med den som gick tio minuter senare och hann perfekt till lektionen. Jag fick lämnat in mitt ena arbete, och det andra som skulle redovisas som jag inte alls kunde (grupparbete där man ska kunna allas delar är rätt tuffa) blev uppskjutet till måndag. En andra chans, vad kan man göra annat än att bocka och tacka? Jag fick fikat med min mamma, som blev så glad när jag ringde och frågade om hon hade eftermiddagen ledig att jag skämdes lite för att jag inte är snäll mot henne oftare. Jag är stolt ägare till två nya kjolar som visar mina ben på ett lagom charmerande sätt, körlektionen gick strålande bra, bussfärden hem var inte jobbig; sittplats hela vägen. Mitt iPod-batteri höll sig ända fram till dörren. Jag har studiedag imorgon och ska jobba på ett ställe jag ofta har väldigt roligt. Alltså har jag kvällen fri, jag kan sega precis hur mycket jag vill. Och vi råkar ha choklad hemma. Te och choklad. Inga läxor, bara mjukisbyxor.
Det finns inget att klaga på. Nej, vissa dagar kan man inte låta bli att vara något annat än nöjd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar